Frågor & Svar
Vanliga frågor
Frågor och svar om CE-märkning av båtar
Nedan följer några av de vanligast förekommande frågorna med tillhörande svar gällande CE-märkning av fritidsbåtar.
Att en produkt är CE-märkt innebär att den uppfyller de grundläggande säkerhetskraven i ett eller flera EU-direktiv och att den därmed kan säljas utan restriktioner inom hela EU. EU-direktiven är alltså en slags handelsdirektiv, men lägger även grunden för att produkten är säker både för användaren och omgivningen. Direktiven och tillhörande regelverk är utformade av experter inom respektive områden och är mycket omfattande.
Lagen gäller båtar mellan 2,5 och 24 m (med några få undantag) som tillverkats efter den 15 juni 1998, samt alla båtar som importerats efter detta datum och som är tillverkade efter 1950. Från 1 januari 2006 gäller kraven också för vattenskotrar. Även båtmotorer ska uppfylla krav rörande avgaser och buller.
Det är olagligt att sälja båtar som omfattas av Direktivet men som inte är CE-märkta. Sjöfartsinspektionen är ansvarig för att kontrollera att Direktivet följs och gör stickprovskontroller av båtar som säljs och importeras.
Undantag
Följande båttyper omfattas inte av direktivet:
• Båtar avsedda endast för hastighetstävling, inbegripet tävlingsroddbåtar och övningsroddbåtar som benämns så av tillverkaren.
• Kanoter, kajaker, gondoler och vattencyklar
• Vindsurfingbrädor
• Surfingbrädor, inklusive motordrivna surfingbrädor
• Veteranbåtar i original och individuellt byggda kopior av historiska båtar konstruerade före år 1950 som är byggda huvudsakligen av ursprungligt material och benämnda som veteranbåtar av tillverkaren.
• Experimentbåtar, såvida de inte därefter släpps ut på marknaden
• Båtar byggda för eget bruk, förutsatt att de därefter under fem år inte släpps ut på marknaden.
• Båtar som är särskilt avsedda för att ha besättning och transport av passagerare.
• Undervattensbåtar
• Svävare
• Bärplansbåtar
• Ångbåtar som eldas med kol, koks, ved olja eller gas
Den ansvarige för att CE-märkningen är korrekt utförd är alltid producenten/tillverkaren, om båten tillverkats inom EU eller importören, om den förts in i EU efter tillverkningen.
Bevis på att en båt är CE-märkt är att det till varje specifik båt finns en skriftlig Försäkran om Överensstämmelse om att just den båten uppfyller de Väsentliga Säkerhetskraven i Fritidsbåtsdirektiven 2013/53/EU.
På akterspegelns styrbordsida ska en skrovidentifieringskod (WIN, Watercraft Identification Number) finnas. Den består av 14 tecken, som ger information om båten (ursprungs-/importland, tillverkningsår, modell och modellår).
Dessutom skall det finnas en CE-skylt i båten samt en Instruktionsbok på det landets språk inom EU där båten sattes i bruk.
På CE-skylten ska det framgå:
• Antalet personer som båten är godkänd för.
• Sammanlagda vikten på besättning och bagage + eventuell utombordsmotor som båten är godkänd för.
• Maximala tillåtna motorstyrkan på utombordsmotor, om båten är utrustad med sådan.
• Maximalt tillåtet tryck i lufttuber om det är en uppblåsbar båt (RIB el. liknande).
• Designkategori* (A, B, C eller D).
Att en produkt är CE-märkt innebär att den uppfyller de grundläggande säkerhetskraven i ett eller flera EU-direktiv och att den därmed kan säljas utan restriktioner inom hela EU. EU-direktiven är alltså en slags handelsdirektiv, men lägger även grunden för att produkten är säker både för användaren och omgivningen. Direktiven och tillhörande regelverk är utformade av experter inom respektive områden och är mycket omfattande.
Lagen gäller båtar mellan 2,5 och 24 m (med några få undantag) som tillverkats efter den 15 juni 1998, samt alla båtar som importerats efter detta datum och som är tillverkade efter 1950. Från 1 januari 2006 gäller kraven också för vattenskotrar. Även båtmotorer ska uppfylla krav rörande avgaser och buller.
Det är olagligt att sälja båtar som omfattas av Direktivet men som inte är CE-märkta. Sjöfartsinspektionen är ansvarig för att kontrollera att Direktivet följs och gör stickprovskontroller av båtar som säljs och importeras.
Undantag
Följande båttyper omfattas inte av direktivet:
• Båtar avsedda endast för hastighetstävling, inbegripet tävlingsroddbåtar och övningsroddbåtar som benämns så av tillverkaren.
• Kanoter, kajaker, gondoler och vattencyklar
• Vindsurfingbrädor
• Surfingbrädor, inklusive motordrivna surfingbrädor
• Veteranbåtar i original och individuellt byggda kopior av historiska båtar konstruerade före år 1950 som är byggda huvudsakligen av ursprungligt material och benämnda som veteranbåtar av tillverkaren.
• Experimentbåtar, såvida de inte därefter släpps ut på marknaden
• Båtar byggda för eget bruk, förutsatt att de därefter under fem år inte släpps ut på marknaden.
• Båtar som är särskilt avsedda för att ha besättning och transport av passagerare.
• Undervattensbåtar
• Svävare
• Bärplansbåtar
• Ångbåtar som eldas med kol, koks, ved olja eller gas
Den ansvarige för att CE-märkningen är korrekt utförd är alltid producenten/tillverkaren, om båten tillverkats inom EU eller importören, om den förts in i EU efter tillverkningen.
Bevis på att en båt är CE-märkt är att det till varje specifik båt finns en skriftlig Försäkran om Överensstämmelse om att just den båten uppfyller de Väsentliga Säkerhetskraven i Fritidsbåtsdirektiven 2013/53/EU.
På akterspegelns styrbordsida ska en skrovidentifieringskod (WIN, Watercraft Identification Number) finnas. Den består av 14 tecken, som ger information om båten (ursprungs-/importland, tillverkningsår, modell och modellår).
Dessutom skall det finnas en CE-skylt i båten samt en Instruktionsbok på det landets språk inom EU där båten sattes i bruk.
På CE-skylten ska det framgå:
• Antalet personer som båten är godkänd för.
• Sammanlagda vikten på besättning och bagage + eventuell utombordsmotor som båten är godkänd för.
• Maximala tillåtna motorstyrkan på utombordsmotor, om båten är utrustad med sådan.
• Maximalt tillåtet tryck i lufttuber om det är en uppblåsbar båt (RIB el. liknande).
• Designkategori* (A, B, C eller D).